sarasvensson

Jag älskar att bli äldre. Jag älskar att jag snart fyller 18 och att jag snart börjar trean och går mitt sista gymnasieår. Det känns himla bra faktiskt. Men samtidigt så saknar jag när man började sjuan och allt var nytt och spännande. Skolan blev lite jobbigare, men också lite roligare.

Jag hade mappar till alla mina ämnen, tappade aldrig bort skolböcker och det var ordning. Jag visste när jag hade prov och jag visste när nästa inlämning skulle in. Jag pluggade till varje prov, (iallafall kvällen innan), och jag klarade dom. Jag lämnade aldrig in en inlämning försent. Jag kunde sitta och plugga som en idiot enda in på natten. Jag undrar så ofta vart det slitet tog vägen? Kämpade jag så hårt för att idag sitta här som ett fån och låta det gå dåligt, bara sådär?

Även fast skolan blir roligare och roligare, (men också jobbigare och jobbigare), så vill jag tillbaka till hur jag var. Missförstå mig rätt. Jag vill inte vara hon jag var - dumma, glada, och ganska deppiga jag. Jag vill bara vara som jag var skolmässigt, det är allt. Är det så mycket begärt?