Det är du

Jag vet varken vad jag ska göra eller säga. Helt ärligt är jag rädd för allt det här, för vad kommer hända nu? Jag tvivlar hela tiden, och jag är ledsen att jag känner så för jag vet att du också blir ledsen, men så är det. Jag vet inte hur jag ska beté mig längre, jag vet knappt vad jag ska säga.

Vi båda märker hur annorlunda det är, och kanske gick allt snett för längesen. Blev vi för olika? Började vi gilla olika saker? Jag vet inte. Men jag vet hur bra vi har haft det, hur mycket du har betytt för mig och hur mycket jag har älskat dig.

Jag vill så gärna att det ska vara bra. Allt vi har planerat, allt vi ska göra. Vi har klarat oss så länge och jag vill inte att det ska vara över nu, faktiskt. Jag vill bara känna som förut, även om vi båda har förändrats. Jag vill inte försvinna ur ditt liv, även om det känns som att jag tar avstånd just nu. Jag vill bara att det ska vara bra, jag vill att vi ska finnas för varandra som förut och lita på varandra igen.

Åh, vi har haft det så bra. Men jag orkar inte bli besviken mer.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0