sarasvensson

va inte rädd, att leva såhär.
le litegrann nu, va inte ledsen. jag minns knappt
när jag sist såg dig skratta.

min blick är sorgsen, vet du vad jag känner så förstår
du mycket väl att tankarna skrämmer.
i en värld full av människor så växer min ensamhet,
i mörket finns också en vilsenhet.

för att mina ögon, har fått sin färg
av förtröstan