sarasvensson

jag hatar när du pratar med mig,
vad vill du mig ? ..

hur många gånger har inte mina texter handlat om dig, hur kunde detta gå till ? hur mycket ska du få göra i mitt liv egentligen. om och om och om och om och om igen, är du där. varför du av alla i denna jävla värld. du tänker aldrig på mitt bästa, och då ska du fan inte sitta och säga att du vill mitt bästa heller. för det gör så jävla ont, att du återigen om och om igen bara sitter och pratar skitsnack med mig.
jag orkar inte med dig när du behandlar mig så.

du är så jävla desperat efter alla andra, fast du inser det nog inte själv. hur kan man lita på dig, det är fel .. jag är bara rädd att du faller tillbaka till samma ställe som för ett år sen nästan exakt. jag gillade det inte då heller, nu känns det bara jobbigt att du inte kan lova mig att du gör vad som helst för att få det att funka. helt ärligt, jag kan sitta och snacka skit om dig i en vecka, flera jävla månader om jag vill, men jag hatar dig inte för det. eftersom jag vet så väl, hur du kan vara mot mig, och efter våran tid går det inte att ändra på, jag minns ju dig. 
så även om jag tycker det är fel vissa saker du gör och säger framförallt, så bryr jag mig om dig fortfarande ..

jag vet att det är fel att säga så, jag tycker illa om mig själv när jag skriver såhär, allt det här i huvudtaget. varför slösa ord på dig liksom, när du som sagt fortfarande inte bryr dig om mig. jag skulle vilja skrika ut, skrika rätt ut åt allt, åt dig. skulle vilja släppa tårar mitt i ditt jävla ansikte, vad skulle du göra dårå. dra dina tummar under mina ögon eller, säga förlåt och krama mig igen. är de ditt jävla spelschema eller? .. fan va du kan göra mig förbannad ibland.
att jag ens sitter och skriver det här, det är fan inte värt det.
jag hade dagar då jag kände mig så jävla ensam, så jävla ensam i denna värld. vart fanns du då, vad gjorde du under tiden jag grinade för att du inte svarade på mina sms, då du inte svarade mig alls. vad gjorde du egentligen som var så mycket viktigare att du inte ens kunde höra av dig till mig.
hur kunde du säga att du älskade mig, när det var allt du inte gjorde ..

jag vill inte att det ska finnas ord eller meningar till dig, innerst inne vill jag inte att vi ska ha någon som helst kontakt för det kanske är bäst så. vårat förflutet är för långt, det är lite för mycket.
samtidigt som det skulle saknas nånting, det skulle bli ovant om ingen skickade sms då och då, pratade skitsnack med mig och sådär, precis som du gör .. eller hur

jag vet hur man tänker när man läser det här, jag vet precis vad man tänker ..
tänk inte så, gör inte det. missförstå mig inte här, jag säger det för att jag vet inte om man inte kan missförstå mig här, hade jag läst det här hade jag trott likadant. men
gudnej, det är allt jag inte är. jag blir bara så jävla förbannad och upprörd på dig. jag undrar efter alla dina 254 sms i min inkorg, saknas nånting i ditt liv som du verkar få av mig och av ingen annan ?
vad vill du mig egentligen ..

du skulle aldrig ha sagt till mig att du ville till 100%, att du var säker nu. det höll inte länge, men det sa du att det skulle. jag inser nog inte själv hur mycket tid jag har lagt ner på dig, som jag aldrig, aldrig någonsin gjort på någon annan. det är det jag vill komma fram till, efter allt vi faktiskt har gått igenom, genom alla år du vet. genom december 08, du släppte taget då. varför skriver du igen, varför tar du upp saker igen, det är att leka med eld ..
jag vill inte bli påmind, jag vill inte minnas våra fyra månader. jag vill inte komma ihåg tiden, då jag kände att här är jag trygg, att här vill jag vara. för jag levde i en lögn.

skriv inte till mig mer, jag kommer ändå svara.